YrselcenterStockholm

Vad är ”yrsel” ?

2012 Christian Geisler leg. läkare spec. Balansrubbningar och ÖNH sjukdomar

”Yrsel” är ingen sjukdom utan ett symtom.

En mängd olika störningar och sjukdomar framkallar symtomet yrsel.

De flesta av dessa sjukdomar kan idag identifieras och behandlas.

Begreppet ”yrsel” är i sig diffust och förvirrande. "Yrsel" kan innebära t e x: en känsla av ostadighet, karusellkänsla, känslan att svimma, overklighetskänsla, balansproblem, en vag obehagskänsla, svårigheter att fokusera blicken eller enbart känslan att något är fruktansvärt fel.

”Yrsel” kan verka löjligt för många fram tills den dag man själv drabbas, då blir det något fruktansvärt.

Många vårdgivare kan fortfarande uppfatta ”yrsel” som något som är oförklarligt och psykiskt.

Yrseldrabbade är en svårdiagnostiserad och vårdkrävande patientgrupp som ofta faller mellan stolarna i sjukvården.

Möten med yrselpatienter är svåra och tidskrävande och de uppskattas av få läkare.

Kunskaperna om vanliga orsaker till yrsel är ojämnt fördelade inom sjukvården. Gamla och omoderna synsätt kring patienter med yrsel förekommer fortfarande ofta.

En del yrseldrabbade vandrar runt mellan flera vårdgivare för att över huvud taget uppnå en diagnos.

Diagnostik av yrsel underlättas av särskild utrustning och särskild kunskap

Tillstånd med rubbade balansimpulser är mycket vanliga men de syns inte utanpå kroppen.

För att kunna bedömma sådana störningar och erbjuda en säker diagnostik krävs en särskild utrustning som kan registrera ögonens rörelser.

Men sådan utrustning finns idag nästan enbart på öron-näsa-hals-mottagningar.

Hos många yrseldrabbade undersöks balanssystemet inte alls. Däremot är det vanligt att yrsel utreds med många andra oriktade undersökningar. Det är inte ovanligt att man inte får någon säker förklaring till de upplevda symtomen.

I allra sämsta fall avfärdas yrseldrabbade som inbillningssjuka.

Ny kunskap ger ett modernare omhändertagande

Förståelsen av människans komplexa balanssystem har ökat väldigt mycket bara under de senaste tio - femton åren.

Internationellt har utvecklingen letts av neurologläkare, hörsel- och balansläkare och öronläkare.

För erfarna utredare framstår yrsel snarare som något som är

identifierbart och fysiskt.

Yrseltillstånd har visat sig vara behandlingsbara och många är idag botbara.

Hur uppkommer yrsel?

Upplevelsen ”yrsel” uppkommer i medvetandet och beror på konflikter i hjärnans bearbetningsprocess av inkommande informationssignaler.

T e x om signalerna från balansorgan, syn eller andra informationssystem i kroppen plötsligt förändras, blir felaktiga eller inte motsvaras av det hjärnan förväntar sig.

Informationskonflikt

Uppkomsten av yrsel kan ses som informationskonflikt.

Det är förmågan att medvetet uppleva att bearbetad information är felaktig, oväntad eller opålitlig som hos människor framkallar känslan av "yrsel".

Denna upplevelse är högst personlig och kan inte mätas objektivt på något sätt.

Yrselupplevelser kan bero på många olika störningar i kroppen eller störningar som påverkar medvetandet.

Informationskonflikter som leder till yrsel kan vara små eller stora. De kan vara engångshändelser i livet eller vara periodvis återkommande.

En del människor har sjukdomar som orsakar ständigt pågående informationskonflikter.

Små informationskonflikter

ger lindriga yrselsymtom t e x en vag ostadighetskänsla men utan illamående eller att gångförmågan påverkas.

Ett exempel för en liten informationskonflikt är fenomenet landstigningssjuka. Den kan uppstå när vi byter från vistelse i en rörelsemiljö till en annan.

Efter att ha färdats med båt över havet och när man klivit iland på fast mark igen kan en diffus gungande känsla uppkomma.

Gungkänslan brukar hos de flesta gå över igen efter några timmar.

Stora informationskonflikter

leder till dramatiska upplevelser av yrsel och obalans. Gångförmågan kan påverkas. Illamåendet kan vara så uttalat att man kräks och man kan bli så trött så att man somnar.

Ett exempel på en något större informationskonflikt som de flesta

upplevt är åksjuka/ sjösjuka.

Stora informationskonflikter ger upphov till kaos i centrala nervsystem

framförallt i hjärnans stam.

I hjärnstammen finns balanskärnorna och här sammanställs de flesta informationsimpulser. Balanskärnornas omedelbara grannarna är kräkcentrat och centra för -balanskoordination, -ögonrörelser, -vakenhet, mag-tarmfunktioner och -blodtrycksreglering. Vid stora och felaktiga signalflöden till balanskärnorna spiller signalerna över på grannarna.

Resultatet av stora informationskonflikter oavsett av vilken orsak leder till en kaskad av flera obehagliga fysiska symtom.

På en specialiserad yrsel- och balansmottagning beskriver många

patienter visserligen symtom som liknar de vid åksjuka och sjösjuka:

Ostadighetskänsla, svårigheter att fokusera blicken, illamående,

kallsvett, trötthet, behov att ta stöd och tidvis svårigheter att gå rakt. Och en rädsla för att de obehagliga symtomen ska återkomma eller förvärras.

Men orsakerna brukar inte vara åksjuka.

Patienter som söker en specialiserad yrselmottagning kan lida av många olika informationskonflikter.

Men 75% av alla yrseltillstånd tros idag vara relaterade till fem vanliga yrselsjukdomar (Brandt 1999). Och i många fall brukar den undersökande läkaren kunna lokalisera konflikten till en störning i något av balansorganen.

Balansorganet är ett avancerat mätinstrument

Balansorganet i vardera örat är ett avancerat mätinstrument som ständigt förser hjärnan med stora mängder information.

Hjärnan och medvetandet får information om huvudets position och rörelser i olika plan. T e x när vi lutar huvudet i något plan eller när vi åker hiss eller kör bil genom en rondell.

Tyvärr är detta system inte perfekt och det är mycket vanligt att det drabbas av olika störningar.

Sannolikheten att någon gång under en livstid (0-80 år) drabbas av fel i ett balansorgan har beräknats till 5-10%.

Informationskonflikter beror alltså ofta på fel i balansorganen.

> Närmare bilder på balansorganet

Informationskonflikter som ger yrsel

beror ofta på fel i balansorganet

Ett exempel på en sådan vanlig informationskonflikt är när signalimpulserna från det ena av huvudets två balansorgan plötsligt inte når fram till hjärnan.

Tillståndet kan liknas vid att plötsligt stänga av den ena motorn i en farkost som drivs fram av dubbla motorer. En sådan farkost får en slagsida åt skadesidan och får stora svårigheter att hålla en rak kurs.

Tillståndet kallas "vestibularisneurit" eller "virus på balansnerven"

och är en mycket kraftfull informationskonflikt.

De flesta drabbade blir så påverkade av kräkningar, yrselkänsla och oförmåga att gå att några dygns omvårdnad på sjukhus är behövlig.

Som tur är drabbas man i regel bara en enda gång per livstid av en sådan dramatisk yrselstörning.

Hos människor med återkommande kraftiga yrselattacker som varar i flera timmar kan yrseln bero på att ett av balansorganen är instabilt och tidvis ger ifrån sig ojämna impulser till hjärnan.

En sådan yrselsjukdom är Menieres sjukdom. I regel har den drabbade då också symtom från det drabbade örats hörselorgan. Hörselorganet är en omedelbar granne till balansorganet.

En ännu mycket vanligare informationskonflikt uppstår när kalk-

kristaller lossnar och förorsaker felimpulser från ett av balansorganen.

Balanskristaller som normalt sitter fast i balansorganets hinnsäck kan plötsligt lossna och ansamlas i små grushögar i någon av balansorganet vätskefyllda gångsystem.

Eller också kan de fastna på gångarnas känselspröt.

I samband med huvudrörelser framförallt under natten och på morgonen kommer grushögarna i rörelse och påverkar den drabbade gångens känselspröt. Beroende på åt vilket håll partiklarna rör sig i samband med huvudrörelser framkallas ett tryck eller sug mot den drabbade gångens känselspröt. När känselsprötet böjs uppkommer dramatiska men korta yrselattacker. Denna vanliga yrselsjukdom kallas godartad lägesyrsel, mekanisk båggångsstörning eller "kristallsjuka".

Godartad lägesyrsel förekommer i en mängd olika varianter beroende på i vilken av gångarna och hur nära och på vilken sida av gångens känselspröt de lösa kristallerna har ansamlats.

Den vanligaste och mest kända varianten av lägesyrsel beror på att kristaller ansamlats i den bakersta och nedersta delen av ett balansorgan.

-Det man är rädd för är att det ska vara en elakartad hjärnsjukdom

De flesta människor som insjuknar med plötslig yrsel uppfattar tillståndet som livshotande och föreställer sig att de drabbats av en infarkt i hjärnan eller att de har en hjärntumör.

Men i de allra flesta fall av plötslig yrsel utan neurologiska symtom samtidigt ¤) är orsakerna godartade. Bara en väldigt liten andel av patienter med sådana plötsliga yrselsymtom har i genomförda vetenskapliga undersökningar visat sig ha tillstånd med syrebrist i hjärnan s k stroke.

En viktig del av verksamheten på en specialiserad yrsel- och balansmottagning är att urskilja godartade yrseltillstånd från de relativt ovanliga elakartade orsakerna till yrsel som förekommer vid störningar i hjärnans centrala nervsystem.

Exempel på sådana neurologiska sjukdomar är infarkter och blödningar i hjärnan, tillstånd av inflammation i nervvävnaden tex MS och tumörer i hjärnan eller i hjärnans nervledningar.

¤) Neurologiska symtom = kraftig huvudvärk, svårt att tala eller svälja,

att se dubbelt, förlamningar eller känselbortfall i armar, ben eller i ansiktet.

Yrsel ger ångest

Upplevelsen av ”yrsel” med eller utan förlust av balansfunktionen är ett skrämmande tillstånd. Det ger ofta psykiska komplikationer, en existentiell överlevnads-ångest.

- Det beror på att balanssystemet har många nervförbindelser till hjärnans ångestsystem.

- Det beror på att i enkla samhällssystem överlever inte individer som mist förmågan att stå på sina egna ben. Men människans urtidshjärna förstår inte att vi numera lever i ett moderna samhällen där man är garanterad överlevnad och föda även om man har en balansstörning.

Därför uppfattas yrsel av drabbade ofta som ett livshotande tillstånd.

Få andra kroppsliga sjukdomstillstånd inger den drabbade så mycket skräck och rädsla som upplevelsen av "yrsel".

Ångestkomplikationerna ökar av sjukvårdskontakter som saknar intresse, kunskap eller förståelse för de skrämmande symtom som man upplever.

Att under längre tid leva med en fysisk informationskonflikt utan klarlagd diagnos kan ge den drabbade en komplex blandning av både fysiska och psykologiska symtom. För en vårdgivare som inte är yrselspecialist kan det vara mycket svårt att reda ut sammanhangen för den drabbade. En del drabbade kan utveckla en långvarig kronisk yrselproblematik av psykisk typ trots att den utlösande fysiska störningen för länge sedan har läkt ut helt och hållet.

Fysiska störningar i örats balansorgan kan alltså leda till sekundära psykiska och psykologiska symtom. Sambandet är så väldigt vanligt att det har fått ett eget namn: Öronångest eller Yrselångest.

Informationskonflikter -kul bara man har kontroll

Informationskonflikter kan vara intressanta upplevelser. Vi kan till och med vara beredda att betala för att uppleva dom. Men bara så länge vi har kvar en övertygande kontroll över dom.

Tanken att accelereras i en våldsam centrifugliknande rörelse på gränsen till att kräkas blir uthärdligt bara om vi verkligen är helt säkra på att upplevelsen är begränsad till några få minuter.

De allra flesta barn älskar att åka karusell och andra åkattraktioner på ett tivoli. Men ju äldre, mer orörliga och mer otränade för olika accelerationsrörelser vi blir, ju mindre behov har många vuxna av att delta i de allra häftigaste attraktionerna på ett tivoli.

Människors individuella kontrollbehov påverkar också hur dåligt man mår av en informationskonflikt.

Noggranna, perfektionistiskt lagda människor med högt ställda krav på kontroll är de som plågas allra mest av sådana sjukdomar som innebär att kontrollen över av balansfunktionen går förlorad.

Människans balanssystem har en stor överkapacitet

Våra viktigaste sinnen för att orientera oss i omvärlden är balansorganen, synen och känselkroppar i hud, leder och muskler.

Informationskällornas inbördes betydelse varierar bland människor. Vissa är mest beroende av balansorganens impulser. Andras balanssystem litar allra mest på syninformation.

I balanssystemet sker ständigt nya inställningar, anpassningar och uppdateringar beroende på hur det används och vilka miljörer vi befinner oss i.

Vi kan träna in nya balansfunktioner t e x för att kunna cykla eller att gå på lina. Men om vi inte underhåller dessa färdigheter kommer vi att känna oss osäkra när vi utför dom eller så går färdigheten helt förlorad.

Balanssystemet behöver alltså användas och tränas regelbundet för att fungera bra.

Balanssystemet är flexibelt

Balanssytemet byter orienteringsstrategi beroende på situation och omgivning. Olika stategier används för balansorienteringen vid gång på plan mark, när vi simmar genom vatten eller om vi befinner oss i ett mörkt rum där vi inte kan se något.

Efter en genomgången störning i ett balansorgan är det inte ovanligt att hjärnan byter strategi och börjar prioritera synintryck framför de opålitliga balanssignalerna. Följden kan bli en påtaglig överkänslighet för synintryck som är röriga, t e x att se på en snurrande karusell eller gå i ett varuhus fullt av människor.

Balanssystemet är komplicerat och mångfacetterat. Men det har en stor flexibilitet som gör det möjligt att träna upp sig efter olika skador i det.

Med riktade träningsprogram går det att återfå en bra balans efter störningar i balansorganen och efter informationskonflikter där man tappat allt förtroende för sin balansfunktion.

Även människor med informationskonflikter lever framgångsrika liv

Nästan oavsett vilken typ av informationskonflikt som gett upphov till

yrselupplevelser så kan tillståndet förbättras och läkas.

Men till skillnad från många andra sjukdomstillstånd brukar det alltså inte gå att vila sig frisk från yrsel- och balansstörningar.

Hjärnan behöver fysisk och psykologisk träning i att hantera de informationskonflikter som yrselsjukdomen medför.

Människans anpassningsbara hjärna har en stor kapacitet för att kompensera för (jämna ut för) informationskonflikter, åtminstone så länge den felaktiga informationen är konstant (likadan) och inte ändrar sig igen. Genom att ställa om hjärnans förväntningar på inkommande information försvinner upplevelsen av yrsel trots att signalflödena är skeva och störda.

Det finns flera framgångsfaktorer för en lyckad rehabiliteringen efter en genomliden svår informationskonflikt:

En noggrann och riktad yrselutredning, att en tydlig och säker diagnos har uppnåtts och att den drabbade utöver behandlingen också lärt sig förstå mekanismerna som lett till de upplevda symtomen.

Det kan vara bra att få en känsla av sammanhangen kring den genomlevda kontrollförlusten och att utarbeta en färdig handlingsplan inför framtida återfall av liknande informationskonflikter.

Även personer med bestående skador i sitt ena balansorgan kan slippa yrseln och leva ett normalt och framgångsrikt liv.

Även en båt vars ena propeller har stannat för alltid kan botas från sin slagsida.

Med hjälp av en rorsman som håller an ett roder kan framdrivningens skevheter övervinnas och båten återfå sin raka kurs igen.

2012Yrselcenter

Christian Geisler, leg. läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar och ÖNH sjukdomar

Klicka här om Du vill kommentera denna text.