YrselcenterStockholm

Vad är ”yrsel”? 

”Yrsel” är ingen sjukdom utan ett symtom.

Begreppet ”yrsel” är i sig förvirrande och det används med stor variation vad gäller innebörd och betydelse.

”Yrsel” kan verka löjligt för många fram till den dag man själv drabbas, då blir det något fruktansvärt.

Många vårdgivare kan fortfarande uppfatta ”yrsel” som något oförklarligt och psykiskt.

Yrseldrabbade är en svårdiagnostiserad och vårdkrävande patientgrupp som ofta faller mellan stolarna i sjukvården.

Konfrontationer med yrselpatienter är tidskrävande och svåra och

de uppskattas av få läkare.

Kunskapen om vanliga orsaker till yrsel är ojämnt fördelade inom sjukvården. Gamla och omoderna synsätt kring patienter med yrsel förekommer fortfarande. En del yrseldrabbade vandrar runt och söker hjälp bland olika vårdgivare. Patienter med yrsel utreds ofta med dyra och oriktade undersökningar men får inte alltid en tydlig förklaring till de upplevda symtomen. I sämsta fall avfärdas yrseldrabbade som inbillningssjuka.

Ny kunskap ger ett modernare omhändertagande

Förståelsen kring olika yrselstörningar har ökat dramatiskt bara under de senaste tio åren.

Internationellt har utvecklingen letts av neurologläkare, hörselläkare och öronläkare. För erfarna utredare framstår yrsel numera snarare som något identifierbart och fysiskt.

Yrseltillstånd har visat sig vara behandlingsbara och många är idag botbara.

Hur uppkommer yrsel?

Upplevelsen ”yrsel” beror på konflikter i hjärnans bearbetningsprocess av inkommande informationssignaler. T e x om signalerna från balansorgan, syn eller andra informationssystem i kroppen plötsligt förändras, blir felaktiga eller inte motsvaras av det hjärnan förväntar sig.

Informationskonflikt

Uppkomsten av yrsel kan ses som informationskonflikt.

Det är förmågan att medvetet uppleva att bearbetad information är felaktig, oväntad eller opålitlig som hos människor framkallar känslan av "yrsel".

Denna upplevelse är högst personlig och kan inte mätas objektivt på något sätt. Yrselupplevelser kan bero på många olika störningar i kroppen eller i medvetandet.

Informationskonflikter som leder till yrsel kan vara små eller stora. De kan vara engångshändelser i livet eller vara periodvis återkommande. En del människor har sjukdomar som orsakar en ständigt pågående informationskonflikt.

Små informationskonflikter

ger lindriga yrselsymtom t e x en vag ostadighetskänsla men utan illamående eller att gångförmågan påverkas.

Ett exempel för en liten informationskonflikt är fenomenet landstigningssjuka. En diffus gungande känsla kan uppkomma när man stigit iland efter att ha färdats med båt på havet. Gungkänslan brukar hos de flesta gå över igen efter några timmar.

Stora informationskonflikter

leder till dramatiska upplevelser av yrsel och obalans. Gångförmågan påverkas, illamåendet kan vara så uttalat att man kräks och man kan bli så trött så att man somnar av yrseln.

Stora informationskonflikter ger upphov till kaos i centrala nervsystem

framförallt i hjärnans stam.

I hjärnstammen sammanställs många informationsimpulser. Här finns kräkcentrat och centra för -balanskoordination, -ögonrörelser, -vakenhet, mag-tarmfunktioner och -blodtrycksreglering.

Resultatet av stora informationskonflikter oavsett av vilken orsak leder till en kaskad av flera obehagliga fysiska symtom.

Ett exempel på en något större informationskonflikt som de flesta

upplevt är åksjuka/ sjösjuka.

På en specialiserad yrsel- och balansmottagning beskriver många

patienter visserligen symtom som liknar de vid åksjuka och sjösjuka:

Ostadighetskänsla, svårigheter att fokusera blicken, illamående,

kallsvett, trötthet, behov att ta stöd och tidvis svårigheter att gå rakt.

Men orsakerna brukar inte vara åksjuka.

Patienter som söker en specialiserad yrselmottagning kan lida av många olika informationskonflikter.

Men 75% av alla yrseltillstånd påstås vara relaterade till fem vanliga yrselsjukdomar (Brandt 1999). Och i många fall brukar den undersökande läkaren kunna lokalisera konflikten till en störning i något av balansorganen.

Informationskonflikter beror ofta på fel i balansorganen

Ett exempel på en sådan vanlig informationskonflikt är när signalimpulserna från det ena av huvudets två balansorgan plötsligt inte når fram till hjärnan.

Tillståndet kan liknas vid att plötsligt stänga av den ena motorn i en farkost som drivs fram av dubbla motorer. En sådan farkost får en slagsida åt skadesidan och får stora svårigheter att hålla en rak kurs.

Tillståndet kallas "vestibularisneurit" eller "virus på balansnerven"

och är en kraftfull informationskonflikt.

De flesta drabbade blir så påverkade av kräkningar, yrselkänsla och oförmåga att gå att några dygns omvårdnad på sjukhus är behövlig. Som tur är drabbas man i regel bara en enda gång per livstid av en sådan dramatisk yrselstörning.

Hos människor med återkommande kraftiga yrselattacker som varar i flera timmar kan yrseln bero på att ett av balansorganen är instabilt och ger ifrån sig ojämna impulser till hjärnan.

En sådan yrselsjukdom är Menieres sjukdom. I regel har den drabbade då också symtom från det drabbade örats hörselorgan. Hörselorganet är en omedelbar granne till balansorganet.

En ännu mycket vanligare informationskonflikt uppstår när kalk-

kristaller lossnar och förorsaker felimpulser från ett av balansorganen.

Balanskristaller som ska normalt ligga inbäddade i balansorganets hinnsäck kan plötsligt lossna och ansamlas i smärre grushögar i någon av balansorganet vätskefyllda gångsystem.

I samband med yviga huvudrörelser framförallt under natten och på morgonen kommer grushögarna i rörelse och påverkar den drabbade gångens känselspröt. Beroende på åt vilket håll partiklarna rör sig i samband med huvudrörelser framkallas ett tryck eller sug mot den drabbade gångens känselspröt. När känselsprötet böjs uppkommer dramatiska men korta yrselattacker. Tillståndet kallas godartad lägesyrsel eller "kristallsjuka".

Godartad lägesyrsel förekommer i flera varianter beroende på i vilken

av gångarna och hur nära gångens känselsprötet de lösa kristallerna har ansamlats. Den vanligaste och mest kända lägesyrseltypen beror på att kristaller ansamlats i den lägst belägna bakersta delen av ett balansorgan.

- Det man är rädd för är att det ska vara en elakartad hjärnsjukdom

De flesta människor som insjuknar med plötslig yrsel uppfattar tillståndet som livshotande och föreställer sig att de drabbats av en infarkt i hjärnan eller att de har en hjärntumör.

Men i de allra flesta fall av plötslig yrsel utan neurologiska symtom samtidigt ¤) är orsakerna godartade. Bara en väldigt liten andel av patienter med sådana plötsliga yrselsymtom har i genomförda vetenskapliga undersökningar visat sig ha tillstånd med syrebrist i hjärnan s k stroke.

En viktig del av verksamheten på en specialiserad yrsel- och balansmottagning är att urskilja godartade yrseltillstånd från de relativt ovanliga elakartade orsakerna till yrsel som förekommer vid störningar i hjärnans centrala nervsystem. Exempel på sådana neurologiska sjukdomar är stroke, MS och tumörer i hjärnans nerver eller vävnad.

¤) Neurologiska symtom = kraftig huvudvärk, svårt att tala eller svälja,

att se dubbelt, förlamningar eller känselbortfall i armar, ben eller i ansiktet.

Yrsel ger ångest Upplevelsen av ”yrsel” med eller utan förlust av balansfunktionen är ett skrämmande tillstånd. Det ger ofta psykiska komplikationer, en existentiell överlevnads ångest.

-Det beror på att balanssystemet har nervförbindelser till hjärnans ångestsystem.

-Det beror på att i enkla samhällssystem överlever inte de som mist förmågan att stå på sina egna ben. Men primalhjärnan förstår inte att vi lever i ett högutvecklat samhälle där man är garanterad överlevnad och föda även om man har en balansstörning.

Därför uppfattas yrsel av drabbade ofta som ett livshotande tillstånd.

Ångestkomplikationerna gynnas av sjukvårdskontakter som saknar intresse, kunskap eller förståelse för de skrämmande symtom som man upplever.

En fysisk informationskonflikt kan hos en del drabbade övergå i en långvarig kronisk yrselproblematik av psykisk typ trots att den initiala fysiska störningen har läkt ut helt och hållet.

Fysiska störningar i örats balansorgan kan alltså leda till sekundära psykiska och psykologiska symtom. Sambandet är så vanligt att det har fått ett eget begrepp, det kallas öronångest eller yrselångest.

Informationskonflikter kan vara kul bara man har kontroll

Informationskonflikter kan vara intressanta upplevelser. Vi kan till och med

vara beredda att betala för att uppleva dom. Men bara så länge vi har kvar en övertygande kontroll över dom.

Tanken att accelereras i en våldsam centrifugliknande rörelse på gränsen till att kräkas blir uthärdligt bara om vi verkligen är helt säkra på att upplevelsen är begränsad till några få minuter.

De allra flesta barn älskar att åka karusell och andra åkattraktioner på ett tivoli. Men ju äldre, insiktsfullare, mer orörliga och mer otränade för olika accelerationsrörelser vi blir, ju mindre behov har många vuxna av att delta i de allra häftigaste attraktionerna på ett tivoli.

Människors individuella kontrollbehov påverkar också hur dåligt man mår av en informationskonflikt.

Noggranna och perfektionistiskt lagda människor med högt ställda krav på kontroll är de som plågas allra mest av sådana sjukdomar som innebär att kontrollen över av balansfunktionen går förlorad.

Människans balanssystem har en stor överkapacitet. Våra viktigaste sinnen för att orientera oss i rymden är balansorganen, synen och känseln i hud, leder och muskler.

Informationskällornas betydelse varierar bland människor. Vissa är mest beroende av balansorganens impulser, andras balanssystem litar allra mest på syninformation.

I balanssystemet sker ständigt nya inställningar, anpassningar och uppdateringar beroende på hur det används och vilka miljörer vi befinner oss i.

Vi kan träna in nya balansfuntkioner t e x för att kunna cykla eller att gå på lina. Men om vi inte underhåller dessa färdigheter kommer vi att att känna oss osäkra när vi utför dom eller så går färdigheten helt förlorad. Balanssystemet behöver alltså användas regelbundet för att fungera.

Balanssystemet är flexibelt.

Vi byter också orienteringsstrategi beroende på vår omgivning. Helt olika balansstategier används för orienteringen när vi går, simmar eller om vi befinner oss i ett mörkt rum där vi inte kan se något.

Efter en genomgången störning i ett balansorgan kan hjärnan byta strategi och börja prioritera synintryck framför de opålitliga balanssignalerna. Följden kan bli en överkänslighet för synintryck som är röriga, t e x att se på en snurrande karusell eller gå i ett varuhus fullt av människor.

Balanssystemet är komplicerat och mångfacetterat. Men det har en stor flexibilitet som gör det möjligt att träna upp sig efter skador i det.

Med träning går det att återfå en bra balans efter störningar i balansorganen och efter informationskonflikter där man tappat allt förtroende för sin balansfunktion.

Även människor med informationskonflikter lever framgångsrika liv

Nästan oavsett vilken typ av informationskonflikt som gett upphov till

yrselupplevelser så kan tillståndet förbättras och läkas.

Men till skillnad från många andra sjukdomstillstånd brukar det alltså inte gå att vila sig frisk från yrsel- och balansstörningar. Hjärnan behöver fysisk och psykologisk träning i att hantera de informationskonflikter som yrselsjukdomen medför.

Människans anpassningsbara hjärna har en stor kapacitet för att kompensera för (jämna ut för) informationskonflikter, åtminstone så länge den felaktiga informationen är konstant (likadan) och inte ändrar sig igen. Genom att ställa om hjärnans förväntningar på inkommande information försvinner upplevelsen av yrsel trots att signalflödena är skeva och störda.

Det finns flera framgångsfaktorer för en lyckad rehabiliteringen efter en genomliden svår informationskonflikt:

En noggrann och riktad yrselutredning, att en tydlig och säker diagnos har uppnåtts och att den drabbade utöver behandlingen också lärt sig förstå mekanismerna som lett till de upplevda symtomen.

Det kan vara bra att få en känsla av sammanhangen kring den genomlevda kontrollförlusten och att utarbeta en färdig handlingsplan inför framtida återfall av liknande informationskonflikter.

Även personer med bestående skador i sitt ena balansorgan kan slippa yrseln och leva ett normalt och framgångsrikt liv.

Även en båt vars ena propeller har stannat för alltid kan alltså botas från sin slagsida.

Med hjälp av en rorsman som håller an ett roder kan framdrivningens skevheter övervinnas och båten återfå sin raka kurs igen.

2010Yrselcenter -Christian Geisler

Vill Du kommentera texten? info (@) yrselcenter.se